– svart komedi med skruvad dialog
med inslag om RUT och ROT
Drabbade av baksidan på spekulationer i låga räntor och värdestegring samt av en oväntad arbetslöshet tvingas makarna Torsten och Marianne med sin vuxne son sälja den eleganta lägenheten till underpris. Utan bostad men med stora lån kvar flyttar de hem till Mariannes mamma Sonja. Hennes minimalistiska hem förvandlas i ett slag till en belamrad flyktingförläggning – enligt mormodern.
Där börjar pjäsen och första kulan på ett pärlband av konflikter rullar fram på scen. Utgångspunkten är dagsaktuell: Överbelåning och betalningsproblem, arbetsbrist, övertalighet och utförsäkring. Underlag för en komedi? Jo faktiskt, för tonen, dialogen och situationerna leder till befriande skratt. Henrik Valentins nya pjäs kan faktiskt spelas på ett sätt som drar den åt det farsartade även om det inte springs speciellt mycket i dörrar.
Vems fel var egentligen satsningen på den toppbelånade lägenheten?
Är Torstens arbetslöshet självförvållad?
Vore Sonjas död en lösning på alla problem? Varför fungerar plötsligt inte hennes hjärtmedicin?
Hur kunde Marianne spendera en enbart förväntad Lottovinst på resor?
Vad sysslar egentligen sonen Lilleman med eftersom han uppenbarligen har gott om pengar? Hur utnyttjar han egentligen avdragen om RUT och ROT.
Har Sonja verkligen sålt huset utan att säga något? Och till vem?
Varför blir Torsten så upprörd när sonen Lilleman byter namn till Richard?
Pressade av sina respektive livssituationer som är intimt sammankopplade, bollar dessa fyra människor anklagelser mot varandra och här finns många repliker med bett. Vissa paralleller kan dras till dialogen i Henrik Valentins pjäs ”Blombergs franska försök”. Rumsligt fungerar även mindre scener eftersom ”En livaktig mamma” utspelar sig i ett och samma rum. Tre akter och beräknad speltid på 2,5 tim inkl paus.
Fyra tacksamma och utvecklingsbara roller:
Marianne Ohlsson, specialkostansvarig, 50+
Torsten Ohlsson, arbetslös industritekniker, 50+
Lilleman/Richard Ohlsson/Strömberg, 25, entreprenör
Mormor Sonja Strömberg, pensionär, 75+