TRÄDGÅRDSFABLER FÖR ASFALTMÄTTA är en form av novellsamling som ger röster åt bland annat pratglada rödbetor, deprimerad persilja, odrägligt skämtsam kvickrot och en förälskad ädelcypress.
I boken finns texter som visar att jag som författare har tryckt örat tätt intill mark, klorofyll, stänglar och blomknoppar. Och lyssnat intensivt. Med nertecknade vittnesmål om det dramatiska livet i prunkande täppor, på doftande ängar och soliga fönsterbräden sätts spaden i en ännu ogrävd typ av läsning, nämligen Trädgårdsfabler. Precis som med klassiska fabler inser du snabbt att berättelserna visar upp svindlande likheter med ditt eget och andras liv.
Trädgårdsfabler för asfaltmätta är den perfekta boken för alla vänner av det växande livet i trädgårdar och på balkonger. Fablerna bör som goda drycker njutas i lagom klunkar i soffhörnor, på sängkanten, i hängmattan, på resor av olika slag.
I den ursprungliga och tryckta boken (Fabel Förlag, sedermera Norstedts) inleds var och en av de 23 berättelserna med en illustration i svartvitt av Carl E Blomberg som även svarat för omslagets akvarell liksom det på det nya ljudboken.
Trädgårdsfabler gavs ursprungligen ut av Fabel Förlag i Stockholm år 1997. Den är slutsåld på förlaget och finns inte i bokhandeln. Dock kan man hitta den hos Bokbörsen, antikvariatens nätsida. Boken är pärminbunden med skyddsomslag i 4-färg. 192 sidor.
Ljudboken finns nerladdningsbar hos Nextory
Ett utdrag ur berättelsen EN MUNFULL MULL
”Till skillnad från de andra tulpanlökarna var han ovanligt sensibel. Fin i kanten ansåg några av släktingarna. Högfärdig, tyckte andra. Fisförnäm ytterligare en del, trots att de var osäkra på vad det begreppet egentligen innebar.
Därinne i plastpåsen, som hade trevliga små lufthål och elegant etikett med stor bild i flerfärgstryck och texter i gröna bokstäver med svarta konturer, var stämningen uppskruvad. Stunden var inne. Det visste de. Deras kollektivt lagrade förväntan fick praktiskt taget plasten att vibrera och etiketten att darra.
Nu skulle deras anlag till dubbla kronblad i elfenbensvitt med strimmor i grönt och en antydan av rött i spetsarna få utveckla sig i alla sin prakt. Och lökarna kände att varje gen och påbrå var fyllda av oemotståndlig lust att växa sig till femtio centimeters höjd…
…Medan åtta lökar därinne i påsen njöt obeskrivligt av att få bli elfenbensvita och grönstrimmiga fylldes han som den nionde med kompakt avsky vid blotta tanken. En antydan till rött i spetsarna var det absolut löjligaste och mest tillgjorda han överhuvudtaget kunde tänka sig…
…Men detta var ändock inte det värsta. Medan de andra ständigt idisslade och tjatade om det underbara i att äntligen få bli planterade och kunna sticka ut sina förväntansfulla rottrådar i myllan, fylldes han av ett kompakt äckel vid blotta tanken. Svart, kletig jord. Kall och våt dessutom. Mörkt skulle det bli och sen skulle frosten komma till råga på allt elände…”
Utdrag ur TRÄDGÅRDSFABLER FÖR ASFALTMÄTTA, illustration Carl E Blomberg.
